Det var en rolig match i femton minuter. Sen orkade ingen av lagens spelare eller ledare ignorera domarna längre.

Steg ibland, inte steg ibland. För samma saker.

Horribel steg på Petrovic. Frågan var om han tog ett eller två steg.

En likadan händelse för en RP spelare som dessutom blev kapad, blev STEG.

Två minuter ena gången. Stürmer nästa. Till slut gav alla upp och började sucka.

Ledarna gestikulerade med varandra och skakade på huvudet.

Det blev 40 minuters lååååång transportsträcka. Kändes som en grön pist, där pistvakterna var sämst. Hur kan man förstöra en match så. Dessutom ingen svårdömd match med enbart handbollsspelare, inga bufflar eller oskolade handbollsspelare. Steg-i-sättningar. Kullager. Skolbokshandboll. Hur kan man misslyckas.

I och med vinsten är seriesegern ett faktum och vi lämnar division 2 lagen och deras domare bakom oss och blickar framåt mot nästa säsong.

Först skall denna säsong avslutas i stor stil. Jag har aldrig gått obesegrad genom en säsong förrut och chansen kanske inte kommer igen. Samtidigt så har vi en skyldighet mot övriga lag att vinna. Tänk om Katrineholm får kvala för att vi torskar mot Handen t.ex Det får inte hända.

Ett fyrfaldigt leve för oss själva.

Vi leve : Hipp, hipp. HURRA.HURRA.HURRA HURRRAAAA!!!