MP i Farstahallen. Klubben känns på G med nytt folk och bra träningar, men inte skall det bli så jämnt som det blev. Lagen följdes åt hela matchen tills rycket kom i mitten på andra. Fyramålsledning och det kändes som att matchen gled MP ur händerna, men planens gigant Einarsson spikade igen totalt. Han hade nog högre procent i kassen än Alliansen får totalt (typ dryga 50%).

Planens gigant: Thomas Einarsson. Räddade MP från en storförlust.

 Dock så är ju målvakten som bekant också en del av laget

Fyramålsledning och två frilägen. Istället för två mål blir det räddning, kontring och mål och matchen var jämn igen.

Timeouten togs med dryga fem minuter kvar och ställningen lika och alla som vet något om MP är att de sällan tappar en sådan match, men vi lyckades ta oss samman och spela oss ur skiten och vinna med 28-26. Viktigt med två poäng och att vi faktiskt vinner utan att spela riktigt bra.

Nu är premiären avklarad och vi kan blicka framåt mot torsdagens match. Matchen går på vår träningstid eftersom det är JSM i helgen. Välkomna.

Nu börjas det.

Väntat på denna helg ett tag och först ut b-laget eller u-laget om man så vill. Kommer vara en blandning av Puttes duktiga a-pojkar och de spelare som knackar på a-lagsporten. Utvecklingslag är ett bra ord för detta lag då medelåldern ligger på typ 17-18 år (I alla fall om man plockar bort Lalle för annars är medelåldern 47).

Switte som satsar på att gå upp i tvåan hade inte så mycket att sätta emot. Hyffsat jämnt första halvlek, men när vi i andra tryckte ner gaspedalen tog Swittes bensin slut. Vinst med åtta skvallrar om en ohotad seger, vilket det också var. Nu får vi hoppas att representationslaget får lite energi av det här och att morgondagens match mot MP ser undefär likadan ut.

För er som är intresserade av att spionera så spelar vi 14.30 i Farstahallen mot ett MP som jag inte vet ett dugg om förrutom att man skall undvika Chokladhöjd på Einarsson och att Fletcher skjuter hårt. Får se om Lucky Luke har Luck eller Bad imorgon.

Skall försöka hinna skriva ett kort referat efter matchen.

Tog för första gången en snabbtitt på våra motståndares hemsidor och upptäckte till min glädje att en faktiskt är riktigt, riktigt bra. HK Järnvägen som legat i toppen de senaste åren och om jag inte missminner mig kvalet ett par år på raken har en hemsida för herrlaget med en layout som duger, men framförallt ett innehåll av klass. Där skrivs det regelbundet om serien och lagen på ett sätt som lyser av handbollsintresse även om vissa faktapunkter kan diskuteras.

Av ganska naturliga skäl så ses vi som favoriter eftersom vi kommer från högre division och samtidigt gjort OK resultat på försäsongen:

Tyresö IF

Tyresö spelade förra säsongen i division 1 Norra men degraderas till division 2 när man misslyckades att kvala sig kvar i ettan via förlust i två raka matcher mot Ricoh HK.
Till den här säsongen har man även tappat en av division 1 handbollens bästa spelare, Henrik Lundvall, som öst in mål och toppat skytteligorna säsong efter säsong.

Ny tränare är Djurgårdshofslegendaren Thomas Brejding. Tyresö skall vara ett topplag i division 2 Östra och har presterat en del riktigt bra resultat på försäsongen. Man inledde mot ett pånyttfött Silwing/Troja som bl.a krossat LIF Blå under försäsongen och spelat jämnt med Skånela. Förlust med 27-29 där.

Sedan åkte man till Märsta för matcher mot finska elitlaget BK46 och Skånela IF. Där kom man aldrig upp i nivå och förlusten skrevs till 25-33. Mot Skånela däremot gjorde man en riktigt bra insats och rivstartade fram till 11-4. Skånela kom dock sakta in i matchen och i halvtid ledde man med 16-15. Matchen slutade till slut med Skånelavinst 31-26. ändå en mycket stark insats av Tyresö som även ifall det är försäsong och man inte ska dra för stora växlar av resultaten är en given toppkandidat i division 2 Östra.

Laget har också varit i Lysekil på ett fyra dagar långt träningsläger i slutet av augusti.
Där spelade man två träningsmatcher mot Lysekil och Kropps U. Seger mot Lysekil med 10 mål och oavgjort mot Kropps U.

Enligt rapporterna ser spelet allt bättre ut och man har en bra disciplin i anfallsspelet. Något annat som är en stor fördel för Tyresö är att man lägger en hel tid på målvaktsträning då man har en kunnig Brejding som tränare. Återstår att se om deras målvakter spikar igen i höst.

"Djurgårdshofslegendar"?

Kan tala om att Djurgårdshof är den klubb som jag spelat kortast tid i. För många kan fem år ses som en lång tid i en klubb och visst hinner man med att åstakomma förändringar i massor, men jag spelade längre i både Tyresö, Skuru och Bolton. För övrigt känns det väldigt konstigt, men smickrande att kallas legendar.  Låter ju nästan som att man är hundra år.

Division 2Ö är en oviss serie där man kan få se lite olika lag från gång till annan. Westermalm t.ex visade i  de inledande matcherna förra säsongen att man ville uppåt för att sedan dyka i tabellen. Får Mike till lite harmoni i laget så komme Danne, Carry och Simon göra livet surt för många. MP verkar få en nytändning med många unga. Division 2 rutin i massor och några nya valpar med Fletcher i spetsen.

Handen verkar ha problem, får se om "grannarna" får ordning till slut. Överhängnade risk för inte bara degradering utan förnedring emellanåt när man inte får ihop lag. Även risk för att det står UTGÅTT längst ner i tabellen.

Undrar hur Linköpingslagen ser ut. Är det någon som hajar den där LHK-grejen. Vilka är vilka nu när fusionen inte finns längre.

Det skall bli intressant med nya motståndare. Förhoppningsvis blir det dock bara möten i en säsong.

Vi har denna försäsong valt att matcha mot på pappret "bättre" motstånd. Silwing två matcher. Skånela, BK 46 och nu Eskil Cup med enbart division 1 motstånd och finska elitserien. Fördelen är att man ser tydligare vad som behövs jobbas med. Det försvarsspel som presterades i första matchen mot Irsta hade förmodligen räckt till i division 2, men nu blev det rundningsmärken. Vi var helt enkelt inte där. Hur många övergångar blev det där vi inte var med i benen och hur många anfall var det som vi spelade bra i där vi fick stopp på anfallet och till slut så fanns bara en utväg kvar:

Ta upp bollen utmana och skjut.

 Drömläget som alltsom oftast slutar i kontring och mål blev istället genombrott och mål för Irsta. Vi vek ner oss i en match där skillnaden blev större än den faktiskt var. Att våra kanske två viktigaste försvarsspelare Jakob och Lindahl satt på läktaren även denna helg (De missade ju även Skånela, BK 46 helgen) gjorde ju inte saken bättre. Jag blev lite orolig inför fortsättningen med denna start. Skulle vi bli förnedrade i alla matcher, men det visade sig redan mot BK46 att det skulle bli annorlunda, bättre speed i benen och attackerna framåt var hårdare. Billberg visade att han vill vara med och gjorde en stormatch. Men det är jobbigt att jaga i 2*20 och finnarna som matchade extremt hårt på sina niometer kunde hålla undan. Finnarna som för övrigt var bästa laget i gruppen orkade inte dag 2. Fyramålsledning i semifinalen mot IVH efter tio minuter vändes till fem-sexmålsförlust. Man kan inte matcha så hårt i fem matcher. Såg inte sista Irsta-BK46, men jag antar att finnarna gick på knäna.

Irsta är luriga. Inga direkta stjärnor, men med bra spel. Mot Eskil fick de jätteproblem mot 5-1 mot defensiva tvåor, men jag tror ändå att Irsta kommer att ligga som gäddan i vassen och sikta in sig på kvalstrecket uppåt, men en sak är säker: Eskil rår de inte på. Jag har en ny favorit till seriesegern. Det hör inte till vanligheten att ramla ur en serie och ha ett bättre lag, så kanske skulle man sätta en slant där.

Nyköping får det tufft. Asp lär väl spela v9 och Dahlin med sitt grymma löpsteg på H9. Jag tror det räcker för att hålla sig kvar, inte mer.

För egen del så körde vi över ett tröttkört Nyköping i sista gruppspelsmatchen. Vi skall inte dra för stora växlar av det då det mer liknade ett förstärkt HK Extra.  På söndagen gick luften ur. Av femton man som skulle med till Eskilstuna så var nio disponibla andra dagen. Sista matchen behöver inte ens kommenteras mer än att det inte passar oss att spela i lilla hallen. Allt för att hitta någon bortförklaring.

Då var det dags för sista matcherna innan seriestarten. Eskil Cup har vuxit i takt med att klubbens position stärkts. Från att vissa år ha varit lag från division 2 och tre har det nu blivit uteslutande lag från division 1. Årets startfält håller genomgående hög klass. Därför skall det bli extra roligt i år. Återigen envisas man med att spela 2*20 vilket är ett litet aber, men annars brukar det vara en rolig och välarrangerad tillställning.

Pratade med Tordan och han var lite frustrerad över att "Hovet" för första gången under hans 40 år tvingats lämna W.O Nog hade det varit bättre för alla parter om man skrapa ihop något även om man skulle få torsk med 15 i varje match. Undrar om man hinner få till något. GP, eller Tuna. På hemsidan står det att matcherna utgår och visst blir det svårt för att inte säga omöjligt med så kort varsel. Jag hoppas i alla att man drar i något halmstrå som håller.

Veckans träningar efter lägret har varit bedrövliga. Låg intensitet och spelare som gått på halvfart och klivit av. Till helgen säger rapporterna att alla är pigga och krya. Vi får väl se efter femton minuter när tröttheten slår till.

Jag har spelat denna turnering tre gånger. Alla tre (i alla fall de två första) som  underdog och alla har vi gått till a-slutspel. Jag hoppas på något liknande i år. Jag tycker att vi har alldeles för bra lag för att bli tippade sist. Det är klart att man tittar på divisioner och ser att vi ligger i tvåan och de andra i ettan resp. finska elitserien, men vi skall ge dem en match.

Inget lag är omöjlig i vår serie.

Då var det avklarat det som vi (jag och Marcus) sett fram emot så länge: Träningsläger med grabbarna.

En LÅNG bussresa ner till västkusten. Boendet var helt OK och framförallt var vi helt ensamma. Inga andra att ta hänsyn till. På fredagsmorgonen visade det sig att frukosten serverades i Havets Hus dryga två kilometer bort. Vi visste att lunch och middag skulle serveras där, men det visade sig att det även gällde frukost. C:a  2,5 km promenad tur och retur tre gånger om dagen. Det blir några meter det, utöver träningen. Jag tycker att det var bra. Alla kom upp och gick och småpratade istället för att dega i sängarna.

Fredagen innehöll två träningspass, försvar, kontring på förmiddagen och spel mot 3-2-1 efter lunch. Middag och sedan match mot Lysekil på kvällen. Det var inget som vi visste på förhand, men det var lyckat att de spelade 3-2-1. Efter en trevande inledning och knackigt försvarsspel så ledde vi med en i paus. I andra trummade vi på och vann till slut med tio kassar.

Lördagens träning bestod av anfallsspel mot 6-0 och var på väg att spåra ur pga trötta hjärnor och kroppar, men lite tydlighet mitt i träningen och avbrott för skott på målvakter räddade upp och blev till slut hyffsad.

Efter lunch hägrade dubbelmöte mot Kroppskultur. Först ut var seniormatchen (u-laget) och efter en väl genomförd match så blev det till slut oavgjort. Har aldrig sett Jacob eller Langraff hamna så på efterkälken i försvaret. Det svischade runt dem så man var rädd att de skulle få öroninflamation. Det märktes att de var möra i benen. Disciplinen framåt som vi pratat så mycket om var det bästa jag sett hittils. Det börjar se bra ut.

Direkt efter var det dags för juniorerna. Vi spelade som vanligt utgrupperat och även om det inte var det optimala mot just detta lag så ville jag fortsätta. Det var för mycket genombrott och inspel för att vara riktigt bra, precis som i a-lagsmatchen. Om det berodde på att vi var trötta i benen eller Kropps bra på att luckra upp offensivt försvar har jag inget riktigt bra svar på, men i vilket fall vann vi rättvist med några bollar. Matchfacit blev alltså två vinster och en oavgjord. Skönt att få vinna lite. Vi har valt att spela de flesta av våra matcher mot division 1 lag och det finns en risk med det att inte få in vinnarkänslan, men jag tror på att göra så och därför är det viktigt att vinna de matcher som dessa.

Söndagens träning var kanske den bästa. Trots utamattade kroppar så blev det klart över förväntan. Jag sa till Lasse att söndagsträningen är upplagd för fiasko med alla trötta ben, men det blev riktigt bra när vi fortsatte nöta anfallsspel. Mycket tack vare Marcus engagemang och eminenta uppvärmningsövning.

Hoppas att alla tyckte det var lyckat. Det verkade så. Fyra stycken 94-killar var med och alla skötte sig exemplariskt. Viktor öste in mål innan skadade fingret i matchens kanske sista anfall. Han höll masken jävligt bra och förvåningen var stor när det uppdagades att antal timmar senare.

Jonatan (det var oklart vilket smeknamn som gällde så jag skriver Jonatan) gjorde stordåd då han som enda 94-spelare var med i bägge a-lagsmatcherna och visade att i den årgången tycket att försvar är lika viktigt som anfall. Grym prestation.

Måndagens träning ställdes in under jubel. Hoppas nu bara alla var ute och löpte en timme som ALLA lovade. T.o.m Lindahl och Micke lovade.

Till helgen väntar grymt motstånd i Eskil Cup. Då får vi en första fingervisning var vi står. Alla skall naturligtvis få spela, men det kommer att coachas för att vinna.

På återhörande......

Förra veckan gick i lugnets tecken och en del spelmönster. Tre matcher och förlust i alla känns naturligtvis sådär, men vi stod upp hyffsat. Tvåmålsförlust mot Silwing och fem mot Skånela. Vi har en riktigt bred trupp och det är otroligt egentligen att vi lyckas stå upp så bra med Lindahl och Jakob skadade och Jocke i Grekland. Mot Silwing så kunde inte Ronny spela andra halvlek då han fick en armbåge på struphuvudet och skrämde slag på alla i Nyboda genom att låtsas som att han inte kunde andas och fick rullande ögon. Likadant att han teknade nej när vi ringde SOS-alarm. Ingen luft i lungorna och således inte kunna säga till att det var lugnt utan var tvungen att vifta med armarna. RIKTIG TUFFING.

Mot Skånela och BK46 kunde dessutom inte Bejbom vara med på grund av ont i armbågen. Undrar om vi tränar för hårt eller för mesigt eftersom det är mycket skador. Eller så kanske det bara är så att det är något mekaniskt fel med årsmodell 89.

Denna vecka så blir det tempofyllt innan vi åker till Lysekil för träningsläger torsdag-söndag. Då skall handbollshjärnan slås på. Vi blir ca 25 man som åker ner, då vi även får även sällskap av 4 stycken 94:or som skall visa vad de går för och slå sig in i JSM-truppen. Steg 1 går som bekant i Örebro om en månad.

I övrigt så blir det mycket målvakter. Upplägget är att Marcus håller en träning i veckan då jag prioriterar keeprarna. Det känns just nu som att det kommer bli mycket kantskott. Vissa fundamentala tekniker måste det arbetas med där.

 Det kommer jobbas mycket med kantskott och att vara "tät".

Nu drar de flesta lag igång. De lag som inte startar igång sin verksamhet nästa vecka kommer inte ligga i topp i respektive serie. Själva började vi i måndags dock så var uppslutningen inte 100% då några fortfarande befann sig utomlands. Det blir en tuff period framöver med mycket helger uppbokade och mycket matcher så att alla får möjlighet att visa upp sig.

Det blir oerhört späckat program med träning må, ons, torsdag och massor av helger. Denna helg är det också "aktivitet". Lördagen består av paintboll. Nästa ledig, nästa tre matcher. Helgen efter tre dagar i Lysekil, helgen efter Eskil Cup, sedan ledigt och sedan är det seriestart och helgen efter resa till Örebro och JSM.

Eftersom försäsongen endast bestod av tempo, kontringar och bollkontakt, så kommer det nu bli mer tänka och spelmönster.

Sex veckor till seriestart.

Det är otroligt viktigt med lagsammanhållningen och därför är dagens paintboll ruskigt viktigt. Undrar om det blir Mackan, jag, Gimmerborn och Lasse i ett lag med kanindräkter och alla spelarna i ett annat?